Dagen som planerades bli galet hemskt rastlös blev en sova till lunch-dag, följt av korv på Ikea med tidigt slutande mamma samt besök på Barkaby Outlet. En dag som slutade med att jag fann mig själv sittandes i soffan, tittandes på Kungabröllopet - Bakom kulisserna. Under dagens hade det även setts på The O.C (ojoj jag faller tillbaka i sensommarens beroende…), ätits julmat och skrikits, bankats och nästan slängts ut datorn genom fönstret. Nu ska jag förlita mig på min bok, och skita i teknik som ändå inte fungerar som den ska. Hoppas jag kan publicera detta inlägg nu.

Pöss

Idag träffade jag tre söta tanter när jag stod på busshållplatsen. De pratade om barnbarn som just tagit körkort och skulle hämta dem på julafton, så de gällde att hålla i sig ordentligt.  De pratade om läkare som bad folk stanna inne för de inte hade plats för fler halkskador, att det kanske vore bäst att sätta på de där dubbarna under skorna ändå. De kom på mig med att stå och fnissa och tjuvlyssna vid sidan av. Den ena önskade mig en god jul när de klev på sin buss.

Det är nog ganska vanligt att man glömmer bort att sakna, i alla fall händer det mig mer eller mindre. Och glömmer man bort att sakna, blir det sedan jobbigt när man väl kommer på hur mycket man faktiskt saknar till exempel en person. Kanske för att man får lite dåligt samvete, för att man inte ägnat denna person en enda liten tanke, inte bytt ett enda ord och kanske helt enkelt, om det gått tillräckligt lång tid, glidit ifrån personen i fråga. Kanske är vi lata, eller tror för lite på oss själva, för oftast när det gått för lång tid försöker vi inte ens återuppta kontakten, för vi vet att det inte kommer gå, att det inte kommer bli som förut. Ett enkelt grattismeddelande på facebook en gång om året slänger vi in, kanske ett jag saknar dig-meddelande ibland, men mer än så blir det inte. Och visst, det är väl sant att det sällan blir som det en gång var. Livet förändras var jag än går och det kommer kanske inte alltid va' vi två. Det är nog inte meningen att vi ska hålla kontakten med alla. Men om en person en gång betytt mycket för dig, kommer den alltid göra det. Minnena kommer alltid finnas kvar, minnen som format dig till den person du är idag.

Kollade på månen när jag låg i sängen igår och skulle sova, det kändes fint på något vis. Jag har aldrig tidigare lagt märke till att jag ser månen från min säng.

Kvällen ska ägnas till att göra ingenting. Fasligt skönt! Kanske ska jag börja läsa tegelstenen som lånades på skolbiblioteket tidigare idag. Harry Potter.

Kramar till folket!!

Ps. Endast två lektioner kvar innan jullovet. Ds.

Idag smygtittade jag, Amanda och Vendela på julkalendern inne i kulan på rasten och när vi slutat gick jag och V till Täby och provade nya McFlurry Toblerone. Fina små stunder som lyser upp och behövs när ma vet att man har ganska mycket grejer att göra när man kommer hem. Imorgon ska jag till födelsedagsbarnet Hanna och sedan väntar en hög skolböcker där hemma. 

På fredag eftermiddag åker jag till Sälen, oohh skidsäsongen tar fart!

Läget? Jag tror jag har allt under kontroll. Nu måste ett svenskaarbete skickas iväg. På tisdag, efter kemiprovet, ska jag nog vara i fas igen.

Ni ska bara veta hur slut jag var i huvudet när jag gick hem från skolan idag, det kändes som hjärnan gick flera meter bakom mig... Jag och min grupp har sprungit runt och inervjuat folk (och ankor) , rättat texter, skrivit och sammanställt rapporten, med endast lunchrasten som paus. 

När jag kom hem bakade jag chokladbollar, jag var minst sagt värd det tyckte jag. Nu vet jag dock inte vad jag ska göra. Franskaläxan skjuter jag upp ett tag, för mitt huvud har inte riktigt återhämtat sig än.

puss på näsan.