Vi hade ätit middag och promenerat runt kvarteren, givit bort våra inträdesband till kvällens pub crawl, som vi fått gratis, till några som kanske ville ha dem mer än vi. Nu satt vi på en liten trappa precis på hörnet vid huvudgatan och skulle snart gå och dricka öl på någon av barerna.

 

En stor mörk Jeep stod parkerad precis intill oss och en västerländsk man i sextioårsåldern kommer gående med en flaska Flor de Caña, Nicaraguas stora rommärke, i handen. Han låser upp bilen och lägger spritflaskan i baksätet. I följe har han en mycket ung nicaraguansk kvinna, hon kan inte ha varit äldre än fjorton år. Samtidigt som hon sätter sig i passagerarsätet kommer en annan man springandes. Mannen som nu sitter bakom ratten i Jeepen, ignorerar först att han ropar efter honom men kliver snart ut igen. Det visar sig att han tydligen har glömt att betala för romflaskan, han går tillbaka åt det håll han precis kom ifrån och återvänder en stund senare med ett par paket cigaretter i handen.

 

Under tiden har flickan ställt sig ute på trottoaren bara ett par meter ifrån oss, tagit upp sin mobiltelefon, knappat in ett nummer och ringt. Rapid, Rapid!! "Skynda, skynda!!", är det enda jag kan urskilja och förstå, och strax därpå dyker det upp ytterligare en tjej, något äldre än den första. De pratar med varandra, väldigt snabbt, på spanska.

 

Spritflaskan ligger kvar i baksätet. De två unga kvinnorna och mannen hoppar in i Jeepen och bilen åker iväg i mörkret.

 

På andra sidan gatan vinglar en man förbi. En annan ligger utslagen mitt på trottoaren. Två killar passerar oss där vi sitter, den yngsta inte äldre än tolv. Han vet mycket väl vad han gör när han lyfter på ögonbrynen, lockar som på en katt, uttrycker de få engelska ord han kan. När de går förbi en andra gång tänker jag på hur stark en tolvåring kan vara.

 

Vi sitter på hörnet vid huvudgatan i San Juan del Sur, Nicaraguas turisttätaste bad- och surfhåla. Längre in på gatan befinner sig turisterna, vi ska snart göra dem sällskap, och dricker öl och rom och cola, skrattar pratar och har det trevligt. Blinda för omgivningen, eller blundar de bara?

 

 

 

Runt hörnet. På parallellgatan. I hemmen. Hela tiden, samtidigt som andra bara roar sig.