OM EN VÅRDAG
Fåglarna kvittrar och solen skiner på snön som sakteliga börjar smälta bort och försvinna. Skönt efter flera månader med snö, för trots att jag älskar vintern och snön är det så härligt att återigen få se gräset, barmark och en och annan tussilago i dikeskanterna. Eller? Bortsätt från tussilagorna och att det faktiskt inte har varit snö i flera månader, är det en ganska bra beskrivning av idag.
För tänk vad glada människor skulle vara, om det vore mars och inte oktober. Det skulle ju vara en riktigt fin vårdagseftermiddag.
Nu är det istället som sagt oktober, och imorse när vi drog upp rullgardinerna möttes vi förvånade av en vit värld. Va? För vissa blev det en bra start på dagen, för oss som inte har något emot att snön är tidig!(Trots att vi självklart förstod att den inte kommit för att stanna) För andra blev det en ren besvikelse att vakna upp till vintern, för det skulle ju bara bli blött och slaskigt när solen kom fram senare på dagen.
Det är säkert de sistnämnda som blir gladast över att snön äntligen börjar smälta bort sedan någon gång i mars, april. Men egentligen är väl ändå idag till och med finare en denna dag som vår, för vore det vår skulle det vara kala gråa och tråkiga träd som kom fram under snön. Idag droppar den döda snön ner från träd täckta av fina gula löv.
För att vända upp och ner på saker och ting, och för lite plats för tankar.