"i ett myller utav vägskäl har man rest ett monument"...
tisdag, en vecka sedan.
allt var färdigt och på fredagen samma vecka skulle vi ta studenten.
vi åkte till en tom badplats och satt på klipporna och pratade om tro naturen enkelhet och jag tror att jag försökte få grepp om framtiden men lyckades väl inte.
vid en annan badplats tog vi årets första dopp, medan de andra hämtade en stock och sågade plankor
när det började ljusna, när solen började gå upp, så reste vi ett monument. vi gjorde oss till minnes, eller kanske gjorde vi oss själva ett minne.
där någonstans började slutet, eller början jag vet inte. Begreppen är kanske inte de viktigaste. Dagen efter hade vi Gubbskiva och det var eufori glädje skratt tårar kramar hångel och vi stod på stolarna lyssnade på tal sjöng lambo dansade till shoreline och ramlar och drack öl bekände kärlek tackade lärare dansade med lärare promenerade vidare i regnet och dansade och skrattade och grät igen.
..."en gång kände jag doften av ett varmt och vackert hem
jag har saknat det, föraktat det och saknat det igen
den värme man ska slås av när man låser upp sin dörr
en vacker dag blir ingenting som förr"
den värme man ska slås av när man låser upp sin dörr
en vacker dag blir ingenting som förr"
Kommentarer
Postat av: annika
finosar!!!!
Postat av: amanda
min bästa vecka någonsin. älskade precis varenda sekund med den.
Postat av: jasmine
det där momumentet är så fint och så himla bra idé!!!
Trackback
