"jag åker på tisdag, sedan byter vi av varandra  två veckor senare. När du kommer hem är du hemma en vecka innan du åker till Spanien, och när du kommer hem därifrån är det snart september och jag har flyttat till Uppsala."

 

det kommer bli så jobbigt tomt och tyst igen.

men han kommer hem på helgerna, min storebror.

 

 

helt utan förväntningar öppnade jag kuverten som det stod "från storebor" på. Det innehöll ett papper med några få datorskrivna meningar, det innehöll min allra bästa studentpressent. Jag skulle få se Håkan Hellström på Slottskogsvallen, Göteborg.

 

åtta dagar senare åkte två bilar på roadtrip. Vi sjöng med i låtarna på radion, vi spelade bara Håkan såklart, vi hamnade på småvägar vid Vättern och åt lunch i Gränna, vi slog upp tältet på Lisebergs camping, plankade på spårvagnen, promenerade genom slottsskogen och klockan halv nio klev han på scen. Det var fantastiskt magiskt bäst fint osv och något av det häftigaste var nog när instrumenten tystnade och publiken sjöng hela andra versen av Pistol tillsammans. Någon gång gick solen ned och Håkan avslutade med att sjunga för oss att " jag tror när vi går genom tiden att allt det bästa inte hänt än". Jag tror nog också det.

dagen efter packade vi ihop vårt tält och på vägen hem till Stockholm stannade vi hos Fredrik i Vadstena några timmar, och ja det var den helgen. I bilder såg den ut lite som följande, fast med ett litet avbrott i mitten då jag knappt har några bilder alls från själva vistelsen i Göteborg.

 

Det kändes som att vara gäst i sitt eget hem, men det kändes bra och helt okej. Egentligen skulle vi bara låna några filmer och böcker av Jakob men plötsligt hade det gått två timmar och jag, Amanda och Vendela hade blivit bjudna på kaffe från personalrummet och kramat om och pratat med de bästa utav lärare igen. Fast det kändes mest som att få återse sina vänner.

den trettioförsta maj kom och vi skulle ta studenten. Den finaste jobbigaste bästa sjukaste dagen. Jag är inte van vid sådana avslut. Jag tror jag kände alla känslor man kan känna på samma gång och jag log jag grät jag skrattade. 

 

och en vind blåste skräp längs korridoren en sista gång, vi stod i trappen och höll om varandra hårt innan vi gick ner till de andra,

och sedan höll vi händer i språnget.

 

fast helt arbetslös är jag förstås inte, men det låter på något vis bra att säga.

 

för tio dagar sedan tog jag studenten men jag har nog inte försått det riktigt än för visst är det bara sommarlov, egentligen?

 

jag lever som om det vore sommarlov i alla fall, och jag har en massa bilder och några historier att berätta och visa för er, men det tar vi en annan gång.

 

 

tisdag, en vecka sedan.

allt var färdigt och på fredagen samma vecka skulle vi ta studenten.

 

..."en gång kände jag doften av ett varmt och vackert hem

jag har saknat det,  föraktat det och saknat det igen
den värme man ska slås av när man låser upp  sin dörr
en vacker dag blir ingenting som förr"

jag har tydligen tagit studenten nu

på fredag ska vi lämna tillbaka våra datorer som följt oss nästan hela gymnasietiden, och jag undrar ibland hur skolan tänker när de förser eleverna med datorer men tar dem ifrån dem innan deras sista inlämningsuppgifter och prov är färdiga. Det är väl ett ilandsproblem, men hur är det tänkt att vi ska komma åt våra internetbundna skolböcker och halvskrivna uppsatser?

 

kanske ska jag faktiskt bli logistiker när jag blir stor

 

idag frågade mitt barnvaktsbarn vem i skolan jag ska gifta mig med, för det brukar man bestämma i skolan sa han. Jag sa att jag inte visste det, och att jag inte trodde att det skulle bli någon i min skola. Och så skrattade jag lite och sa att just giftermål inte är något jag tänkt på alls egentligen. Han verkade dock ganska säker på sin sak, han skulle gifta sig med Lovisa. Fastän hon skrek lite mycket ibland.

 

 

tre veckor kvar.

 

för en vecka sedan var vi i italien.

jag körde bil hem i natten och när jag vaknade igår morse gick far och bror omkring och sjöng att "vi ska köpa studentklänning fy fan vad vi är bra".

 

Alla fyra sprang in och ut genom provrum och butiker och att hela min familj engagerade sig i detta är ju ganska (väldigt!) komiskt.

och ja, kanske är det faktiskt så.

 

"Hur kommer det sig att du är här?"
"Ja vad ska jag säga, kompis kompis kompis kanske. Typ."
Amanda och jag var på takfest och det var ganska konstigt att vi var där, för egentligen kände vi ingen alls och vi visste inte alls var kvällen skulle bära oss. Vi chansade utan förhoppningar och det visade sig att vi var kompisar till kompisar, och Stockholm är väl inte så stort. Eller så råkade vi bara hamna i någon slags knutpunkt, på ett hustak där vi drack öl och såg solen gå ner bakom andra hustak, och där det sedan blev fest nere i studentkorridoren på våning två. Kvällen bar oss rätt.

 

Stockholm är nog min stad.

 

Nils och jag söndagshängde på hans balkong och pluggade religion och drack kaffe i solen, aprilnjutare. Aprilsol. April april april. Det låter liksom bra, april. Visst är det en bra månad?

igår diskuterade vi vinster i välfärden på samhällskunskapen och våra åsikter skiljde sig en aning, och det är väl kanske bra att vi tycker olika... men.

 

efter skolan jobbade jag och när vi gick hem från dagis, hand i hand, utbrast mitt barnvaktsbarn helt från ingenstans att "jag vill ge gratis medicin till alla som inte har råd!". han skulle även uppfinna en bil som går på saft och när vi gick förbi en tom glasflaska plockade han upp den från marken och sa "den ska jag återvinna".